Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram ett stödmaterial som ska underlätta för skolpersonalen att genomföra utredningar om särskilt stöd. Materialet hoppas kunna vägleda och stötta skolpersonalen i denna ofta krävande och komplexa process.
– Det har varit ett givande teamwork mellan de båda myndigheterna och har utmynnat i ett material som ger alla som arbetar i skolan en gemensam grund, berättar Linda Sandell som arbetar som rådgivare på SPSM.
Stödmaterialet för utredning av behov av särskilt stöd kom till via ett regeringsuppdrag 2022. En statlig utredning påvisade vanligt förekommande kvalitetsbrister i de utredningar som skolan gjorde kring särskilt stöd. Ofta visade sig utredningarna ta för lång tid och de var inte noggrant utförda. Många gånger saknades det ett helhetsperspektiv på elevens skolsituation eller att elevens stödbehov inte har identifierats innan stödåtgärder sätts in. Det framkom också att det råder en brist på kunskap när det gäller funktionsnedsättningar och också ofta att problemen formuleras som brister hos eleven snarare än att kopplas till lärmiljön eller undervisningen. Detta ville nu regeringen komma till rätta med och arbetet med stödmaterialet tog fart.
Framtagandet av materialet
Inledningsvis skickade skolmyndigheterna ut en egen enkät riktad till skolpersonalen. Cirka 1900 personer besvarade enkäten och de utmaningar som beskrevs i den statliga utredningen liknade de utmaningar som kom fram i enkätsvaren. Svaren visade att skolor även ofta brottas med organisatoriska utmaningar kring att skapa förutsättningar för att göra utredningar. Många känner sig ensamma i arbetet med utredningarna och skulle vilja ha stöd från fler professioner. Det framkom att samverkan med elev och vårdnadshavare ses som viktigt, men att det inte alltid är så lätt att få till. Positivt är dock att skolpersonalen också uttryckte att samarbetet med elev och vårdnadshavare är en värdefull och viktig del för att lyckas. Skolverkets och SPSM:s gemensamma arbete med att ta fram ett stödmaterial pågick från mars 2022 till att materialet publicerades den 1 februari 2023. Det är rådgivare från SPSM, undervisningsråd från Skolverket samt jurister och kommunikatörer från båda skolmyndigheterna som har arbetat med att ta fram stödmaterialet. Även forskare och skolpersonal har varit med i arbetet, i form av referenspersoner.
Till vem riktar sig materialet?
– Det är inte tänkt att lärarens, elevhälsopersonalens- eller skolledningens professionella omdöme ska åsidosättas och ersättas med något instrumentellt, utan materialet ska ses som en vägledning och ett stöd. Det är ett frivilligt om man som skola vill använda materialet, förtydligar Linda.
Det är tänkt att kunna användas av de som på något sätt involveras i utredningar kring särskilt stöd och riktar sig till alla skolformer där särskilt stöd förekommer. Materialet utgår från skollagen och Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
– Fokus i materialet ligger på tillämpning, på ett praktiknära sätt. Det är viktigt att se materialet som ett stöd som man kan använda i sin helhet eller där man fördjupar sig i vissa delar som är viktiga för ens egen verksamhet, säger Linda Sandell.
Vad innehåller materialet?
Det är en beskrivning och en vägledning som är hjälpsam i arbetsgången vid en utredning av behov av särskilt stöd. Störst fokus ligger på kartläggning och pedagogisk bedömning, även om materialet berör vad som sker innan och efter en utredning. Det är ett konkret stöd kring hur de här delarna kan förstås, hur de kan gå till och vad man kan behöva tänka på. Det finns både grundläggande och fördjupande texter för att man ska kunna välja vilken nivå man vill lägga sig på just för tillfället. Texterna innehåller information att resonera kring och så finns det frågebatterier till de olika delarna.
Det presenteras också analysmodeller samt att det finns exempel på blanketter för dokumentation av utredningen och för att utarbeta åtgärdsprogram eller inte. Det finns också exempel på dokumentationsmallar för uppföljning och utvärdering.
– Alla blanketter är förstås frivilliga att använda, men blanketten för själva utredningen av behovet av särskilt stöd, kan användas parallellt med stödmaterialet för att dokumentera. Den kan ses som en hjälp i att begränsa mängden dokumentation, säger Linda.
I materialet finns också texter, utgångspunkter som ramar in utredningen, som sätter utredningen i ett större sammanhang. Dessa texter lyfter fram bärande delar som är viktiga att tänka på bland annat utifrån vad lagstiftningen säger. Texterna kan också användas som underlag vid kollegiala samtal.
Vilken skillnad kan materialet gör ute i skolorna?
– Vår förhoppning är att materialet ger stöd och riktning i utredningarna och vägledning kring vad en utredning kan och bör innehålla. Det kanske i sin tur blir en hjälp att avgränsa, att hitta fokus, säger Linda.
I materialet beskrivs också vikten av att skapa en organisation som bidrar till både skyndsamhet och kvalitet i utredningen. Dessa delar riktar sig mer till rektor och berör hur olika professioner behöver involveras i utredningen på ett tydligt sätt med roll- och ansvarsfördelning samt strukturer för samarbeten.
– Det är viktigt att de här utredningarna inte blir för tidskrävande och det behöver finnas en rimlighet och möjlighet för personalen att genomföra utredningar med god kvalitet. Där har rektor ett stort ansvar i att samordna arbetet, med en flexibilitet utifrån vad respektive utredning behöver, säger Linda.
Hur kan materialet bidra till att vårdnadshavare och elever i större utsträckning involveras i utredningen?
I steg ett, kartläggning av skolsituationen, poängteras vikten av att involvera elever och vårdnadshavare tidigt i utredningen för att se vad det är man kan behöva fördjupa sig i samt för att få en nyanserad bild av elevens situation.
– Både elever och vårdnadshavare har ofta ledtrådar kring vad som är avgörande när det fungerar, men också vad som leder till att det blir problematiskt, säger Linda.
Materialet innehåller ett konkret stöd för hur man kan samtala med elever, både hur samtalen kan planeras och genomföras. Det finns också exempel på olika kommunikationsstödjande verktyg, såsom skattningsskalor, färdiga påståenden och bildstöd. Det finns exempel på samtalsområden att utgå ifrån när man samverkar med elever och vårdnadshavare som berör pedagogiska faktorer samt lärmiljön. Det finns också en modell där man kan sammanfatta elevens och vårdnadshavarens uppfattning och därmed tydliggöra hur det ser ut när det fungerar för eleven och hur situationen ser ut när svårigheter uppkommer för eleven i skolsituationen.
Berör någon del av materialet NPF?
– Nej, det gör det inte.Vi har behövt hålla oss ganska generella och inte nischa in oss på olika funktionsnedsättningar, eftersom det ska vara ett material som alla kan använda oavsett funktionsnedsättning, säger Linda Sandell.
I materialet finns däremot länkar till SPSM:s eget material om NPF och vidare lyfts t.ex. konsekvenser av funktionsnedsättningar, det kompensatoriska uppdraget samt betydelsen av att involvera elevhälsans kompetens i utredningen i syfte att bättre förstå elever med olika funktionsnedsättningar. Att arbeta tvärprofessionellt och ta hjälp av extern kompetens beskrivs också, likaså behovet av utbildning och stöd till personalen. I frågebatterier som finns i kartläggningsdelen samt i den pedagogiska bedömningen berörs också funktionsnedsättningar, vilket ger utrymme för fördjupningar kring den elev som utredningen berör.
Materialet finns på Skolverkets webplats
För mer information om stöd som SPSM erbjuder till skolor och vårdnadshavare